onsdag 31 december 2008

Yuletid


















Bangkok igen då efter en vecka vid världens ände. Världens ände på ett positivt sätt. Koh Payam som enligt ryktet skulle vara extremt isolerat och idylliskt visade sig vara precis helt sanningsenligt pittoreskt och vackert med ett landskap som skiftade mellan tropisk djungel uppe i bergen och något som såg ut som svensk västkust inne på land, för att slutligen avslutas med löjligt långa och glest befolkade stränder där havet rullade in i fotochiniqa vågor. Första natten dock i skräckblandad förtjusning eftersom vi blev inkvarterade i en hydda modell "basic" och jag svor högt över resorten Bamboo Bungalows och lovade mig själv att dyrt och heligt baktala stället för alla jag möter framöver. Dagen efter bytte vi till "seafront" och det var fan så mycket bättre, tack och lov. Faktiskt väldigt fint. Men jag står fast vid mitt löfte att baktala Bamboo Bungalows och dess totalt icke service minded ägare. Ägaren är Israel och har du någon gång träffat en Israel på resa vet du vad det betyder för omsorg om sina medmänniskor och allmänt sunt förnuft. Sådärja, nu har jag baktalat dom. 

Jag lovade mig själv vidare att hylla ett ställe som heter Horizon där vi käkade helt sjukt goda måltider morgon, middag och kväll, inte på grund av brist på fantasi utan för att det är ett italienskt/thai-ställe och helt enkelt alldeles förträffligt. Mina smaklökar dansade samba varje gång en ny rätt bars in på bordet. Du kan med gott samvete intaga alla dina måltider där och dessutom hade dom riktig espresso. Bara det värt att gå dit för.

Vad mer... ön hade även en försvarlig andel tyskt klientel med mycket inslag av hennafärg, Düsseldorf och fultobak. Ön ska tydligen ha varit tysk nån gång i historien vilket förklarar det ena men inte det andra. Ändå intressant med dessa små kulturella enklaver här i landet och hur de svenska turistströmmarna oftast går till vedertagna resmål där det är städat och ordnat medan till exempel de tyska och italienska tenderar att gå till öar som inte hunnit så långt sett ur ett civilisationstekniskt perspektiv. 

Alright, nog orerat om det, njut av mina Kodak moments här och Gott Nytt År! Själv ska jag med Towe på en engelsk pub ikväll med nya bekantskaper och jag gissar att det blir ett sjuhelvetes fyrverkeri här i natt. 








måndag 22 december 2008

tipp tapp...


































Jag avslutar den här julfrossan med ytterligare lite julstämning från Bangkok, en till snögubbe i Emporiums fullskaliga pepparkakeland, och en hög paket som dök upp hemifrån idag. Julstämningen är total. God jul!

Hey hey mr Snowman























Idag när jag gick för att käka lunch möttes jag av den här glada snömannen som delade ut friska halstabletter. Jag har dock inte sett någon tomte ännu men detta är åt rätt håll iaf. Få se hur pass mycket jul det är nere på Koh Phayam dit jag och Towe styr kosan imorn..

söndag 21 december 2008

Nu är glada julen här


Jag trodde aldrig att jag skulle lyssna på en sån här julskiva och få associationer till svensk jul. Det får jag inte heller men det är det närmaste en svensk jul jag kommer just nu. För även om Bangkok i december är långt mer julpyntat än Sverige någonsin blir är det ändå inte riktigt samma sak utan barrande julgran, tomtebloss och julmiddag med familjen. Tills dess får jag hålla till godo med Asiens största julgran utanför Central World (den är lätt över 30 meter hög men det är såklart ingen riktig gran), hysteriskt blinkande juldekorationer i alla former och färger och "jingle bells" i tunnelbanan. De spelar den nonstop, dygnet runt. No kidding! På tisdag åker jag på julsemester till Koh Phayam, så det blir en julafton med palmer och hav. Det känns ändå som en helt okej jul hehe. 

tisdag 16 december 2008

Ack du sköna fosterland

Thailand är som du kanske vet ett mycket nationalistiskt land, på gott och ont. Det yttrar sig bland annat i ett frekvent spelande av nationalsången dag ut och dag in. På alla officiella platser avstannar på bestämda klockslag all verksamhet när nationalsången spelas, så om du till exempel råkar befinna dig i tunnelbanan klockan 8 på morgonen ställer sig alla resande blickstilla i samma ögonblick som nationalsångens ljuva toner strömmar ur stationens högtalare. Nåde den som rör sig. Samma visa om du befinner dig på exempelvis en busstation klockan sex på kvällen. Och såklart om du är på bio, innan filmen börjar ställer sig hela salongen i givakt innan föreställningen börjar, och då lyssnar vi till inget annat än kungssången. I närheten av mitt hus ligger ett par skolor, och är det någonstans det sjungs nationalsång på mornarna är det i skolarna. Varje morgon kvart i åtta får en ny elev äran att med en mikrofon i handen ta i för kung, fosterland och resten av grannskapet. I klippet nedan kan du lyssna på nationalsången, öva dig att sjunga med och dela mina mornar.

söndag 14 december 2008

Kolla in här


















Detta är en knäckebrödsmacka- fatta hur sjukt gott det är efter att inte ha käkat det på ca 5 mån! Finns ju inte att få tag på i den här delen av världen ni vet, så jag får tackas Towes päron som just skickat över ett lass. Fattas bara ett par kanelbullar och fil så är jag på banan igen...


















Den här bilden, för att tala om något helt annat, är från igår. Jag hade ju ett sjukt komplicerat i-landsproblem att lösa. Svaret blev "the Dome" och alla var nöjda och glada. Sk milsvid utsikt från tio tusende våningen, som ni ser.

lördag 13 december 2008

Jorå

...jag drar upp lite bilder också. Malaysia, coat of many colors.






KL tur och retur


















Dåså. Tillbaka i Bangkok efter en tre-dagarsresa ner till Malaysia och Kuala Lumpur. Eftersom thailändska myndighetssystemet är så genomkorrupt var jag tvungen att göra en visarun. Därav Kuala Lumpur. Om du inte vet vad en visarun handlar om, så innebär det kortfattat att jag (och många andra västerläningar som jobbar i Thailand) åker över till ett grannland, letar upp thailändska ambassaden och lämnar in cirka 1 kg papper (jag överdriver inte!) som bevisar att jag är jag och jag jobbar med jag säger att jag gör. Dessa överväldigande uppgifter ska sedan mala genom ett antal korrupta kvarnar, och när det som i det här fallet gäller ett business-visa måste jag stanna en natt eller två för att rätt person inne på thailändska ambassaden ska orka lyfta sin näve och stämpla ett "tillstyrkes" i mitt pass. 

Denna procedur har fört mig till Burma, Laos, och nu, Malaysia där jag fick 3 dagar att slå ihjäl. Jag var tvungen att tillbringa ett antal timmar både på torsdagen och fredagen på ambassaden, syftet med resan liksom. Restan av tiden ägnade jag åt lite slött turistande runt i stan samt att pröva "det malaysiska köket". Chicken satay, Nasi goreng (vad fan är grejen med det?), en lokal nudelhistoria som jag tror hette Biasa och kokospannkakor, bland annat. 

Nu är det lördag kväll och jag är tillbaka i Bangkok. Ska ta Towe på födelsedagsdrink på en skybar ikväll, frågan är vilken. Det finns 2 bra alternativ här i stan. I-landsproblem i ett u-land. 

fredag 12 december 2008

Was is das?
















Nu blir det gissningstävling. Var är jag nu? Ledtråd: jag är inte i Thailand. Återkommer med full story imorn. Bilden ovan, som jag tog igår, kan nog ge dig en idé om du har öga för detaljer…

söndag 7 december 2008

Jorå, satt...


















Idag kör jag med klyschan en bild (flera) säger mer än ja ni vet... det här har varit min helg. Och det är såklart en av anledningarna till att jag inte bor i norra Europa. På Koh Samet sammanstrålade jag och Towe med Staffan och Julia som backpackar sig genom asien. Ytterst harmoniskt som ni ser.

































Så, march iväg och boka en resa till solen nu. Jag vet att du vill.

torsdag 4 december 2008

Grattis, kungen


















Som ni säkert läst och hört börjar det återgå till det normala här igen, premiärministern avsattes i tisdags och flygplatserna har snart business as usual igen, klang och jubel. Imorn är det national holiday här för att ära hans majestät konungen som fyller år, hela Thailand har semester samtidigt! För min del innebär det att jag imorgon bitti tar en välförjänt semester efter tre månader nonstop i Bangkok. Runt klockan 8 imorn bitti rullar jag iväg från Ekamai bus station ner mot Koh Samet, där Towe, Staffan och Julia redan väntar. Behöver jag säga att det ska bli sjukt skönt med hav, restaurang på stranden och sötsliskiga kokosmjölksdrinkar...

måndag 1 december 2008

Someone is smiling


















Så här ser stjärnhimlen ut över Bangkok ikväll. Månen har lägligt nog slumpat sig till denna kombination i samarbete med Jupiter och Venus. Jag tolkar det som ett bra tecken och jag tror hela Bangkoks befolkning gör detsamma.