tisdag 28 oktober 2008

Naturkunskap 2


















Jag vet, du tänker hjärna. Jag med när jag kollar in den här grymt äckliga bilden. I själva verket är det friterat gris-skinn vi kollar på här. Låter ju genast aptiligare, eller hur. Hursomhelst blev jag bjuden på detta av en av mina kollegor igår och det smakar ju salt och fett, ungefär som grillchips. "Very good for nutrion and help healthy stay good"  för att citera min kollega, som också hinner med att knapra i sig en påse lufttorkade små bläckfiskar under dagens lopp. Men där går min gräns. Nån jävla måtta får det vara på de exotiska rätterna.

Fai faa

















"Fai faa" ≈ electritet. Idag blev det spännande värre serru när jag var på väg upp i hissen efter en fikarast och det blev mai fai faa (≈ingen electricitet). Jag, hissen, 5 kvm, totalt mörker och 30 thailändare. Tack och lov var det inte skyskrapan brinner utan blott ett litet elfel, så hissen och strömmen återgick snabbt till det normala. Men det var ett par spännande ögonblick där i hissen...

Naturkunskap 1


















En sån här filur är det jag kalasar i mig till lunch med jämna mellanrum här, cat fish- tydligen jävligt populär matfisk härnere.

söndag 26 oktober 2008

På väg till jobbet

Istället för buss och tunnelbana är min resväg motorcykel, skywalk och tunnelbana. Nästan varje liten gatstump i Bangkok har ett gäng motorcykeltaxi-chaufförer som har en slags station i början eller slutet på gatan. Eftersom trottoarer är ett sällsynt fenomen och trafiken i stort sett alltid är "tlafik jääm" för att prata thai-engelska, så är det motorcykeltaxi som gäller för att klara av del 1 på resan.

Del 2 är att ta sig förbi korsningen Sukhumvit rd/ Ratchadapisek där jag vet inte hur många filer möts. Jag tror att det är 8 i varje riktning... 32 filer som möts i denna korsning. Hursomhelst har thailändarna löst det genom en grym uppfinning...

Ja, du trodde att jag skulle skriva övergångstället, men nej, så långt har vi inte kommit här, jag pratar istället om Skywalken, där du enkelt kan promenera över trafiken. Jag har mer än en gång suttit fast i en taxi i denna korsning och jag överdriver inte när jag säger att det kan ta upp till en kvart innan det blir grönt ljus...

Sista biten är tunnelbana, där har jag tyvärr inte lyckats ta några foton så du får använda din fantasi. Den är mycket asien och väldigt high tech. Mer om detta nån annan gång, nu blev det strömavbrott här (se nedanstående inlägg om regn och åska). Undrar om jag får upp det här inlägget...

Regnperioden live

















Nån gång vid 2-snåret igår eftermiddag började de här Mordor-molnen dra ihop sig över Bangkok. Det är fortfarande regnperiod och regnet brukar komma punktligt vid fyratiden varje dag och hålla på i ca en timme, uppbackat av en massiv urladdning blixt och åska. Men nu har det regnat, nej vräkt ner, snart en dygn i sträck. Igår kväll var det inte långt ifrån tropisk storm! Mycket spännande detta...

onsdag 15 oktober 2008

Jag kan inte släppa det här med elefanterna!


















Det händer lite då och då att jag springer in i en elefant på väg hem från jobbet. Det är både jävligt kul och lite smått tragiskt. Tragiskt för att elefanterna släpas in mitt i stan för att försörja sina ägare som låter turister betala för att mata elefanten, och utan att raljera mer över det är det en bisarr situation att gå hem med en kasse mat från affären och ha en trumpetande Dumbo två meter framför sig.

Ny lägenhet


















Jag passade på att byta lägenhet i helgen och bor numera i en trea. Samma ställe som tidigare, bara en våning upp och ett rum extra. I soffan du ser på bilden sitter jag just nu och skriver detta inlägg. Fascinerande, va!

tisdag 14 oktober 2008

Lunch time


















Nån gång kring halv ett-snåret brukar jag lämna kontoret med mina kollegor och knalla ner längs med soi Asok för att käka lunch tillsammans med tio tusen andra Bangkokbor, bara på denna lilla gatstump. Att hitta en restaurang med lediga platser är den största utmaningen, det är inte tal om att sitta i nån muggig personalmatsal här tack och lov. Istället alltså ut på gatan där wokpannorna flammar längs med trottoarerna och vägen till dagens lunchställe kantas av grytor med soppa på grisfötter, flådda kycklingar och fruktförsäljare. Bussar från sextiotalet stretar sig långsamt förbi folkhavet och penslar samtidigt omgivningen med en silkeslen dimma av becksvarta avgaser.

Tack och lov har jag luttrade kollegor som på ett magiskt vis alltid tycks veta vilken restaurang som har plats just idag. Väl där beställer vi ett gäng rätter, är vi fyra som äter beställer vi in fem rätter osv. Eftersom jag äter med mina thailändska kollegor blir menyn ofta helt annorlunda än den meny som dyker upp framför näsan om du kommer som turist, vilket är rätt skönt för jag har arbetat mig igenom ”standardmenyn” för thairätter båda baklänges och framlänges ett antal gånger nu. Här har istället personalen och gästen dueller om att rabbla rätter från minnet, meny existerar oftast icke utan det är upp till dina kunskaper om det thailändska köket vad som hamnar på bordet.

Luncherna med mina kollegor gör att jag vid det här laget har ätit både det ena och det andra, nyfiken som jag är.  Ibland har jag ingen aning om vad det är som står på bordet trots ivriga försök från mina kollegor att förklara- thailändare och engelska språket är inget lyckligt äktenskap. Men hursomhelst, så länge det smakar bra orkar jag dock inte bry mig om vad det är egentligen. Idag var inget undantag, vi gick till en restaurang med mat från Isaan-provinsen, norra Thailand, där det kort och gott tillreds mat som är såinihelvete stark och inte innehåller mesig kokosmjölk eller liknande, utan det är hardcore kött/kyckling/fisk, chili och sötsur sås, men inte den sockerstinna sörjan du kan köpa på Ica utan en sås som verkligen är söt och sur på samma gång.

Idag var det bland annat fisken ovan, som stod på menyn. Närmsta jag kan likna det vid är halstrad abborre. Typ. Till det sticky rice, som tam (papayasallad), kyckling och biff dränkt i chili och lime. Matorgie. Fortsätter jag såhär har jag nog jobbat mig igenom även den inofficiella thaimenyn om ett par månader, om jag inte fått nog av thaimat då. De dagar jag får panik på thaimat går jag med mina svenska kollegor (två svenskar till på kontoret) och käkar europeisk mat på någon av de västerländska restaurangerna i närheten. Där är det inte en thailändare i sikte, lugnet är totalt, servicen diskret och, ja, det känns rätt mycket som Europa helt enkelt.

Nu vet du allt om mina luncher och jag kan nog enklast avsluta detta med att konstatera att jag för tillfället är jävligt mätt...

onsdag 8 oktober 2008

Sanning med modifikation

Saxat ur SVD ons 8 okt:
"De regeringsfientliga demonstranter som i snart fyra månader blockerat delar av Thailands huvudstad Bangkok..." Detta är en viss överdrift, skulle jag säga. Vi pratar om ett område på ett par hundra kvadratmeter som ockuperas, i en stad med över 10 miljoner invånare. I citatet ovan låter det som halva stan är oframkomlig vilket alltså är mycket långt från sanningen.

tisdag 7 oktober 2008

So far so good

Dramatik kring parlamentet här idag med upplopp och tårgas. Jag har dock inte sett någonting, överhuvudtaget. Skulle jag märka något lär ni bli varse det...

Its alive!
















Mitt standardstopp på vägen hem från jobbet är köpcentret Emporium där jag brukar inhandla diverse förnödenheter. Som vanligt ligger asien längst fram i all ny teknik, så också där. När jag kom till Emporium för några dagar sen var jag tvungen att ducka instinktivt för en stor logotyp som kom sättande mot mig från väggen. Jag kunde dock andas ut efter att ha konstaterat att det var de nya 3-d skärmarna som installerats i väggarna. Halvbisarr känsla att kliva in i framtiden sådär.

torsdag 2 oktober 2008

Kin Jay

Jag jobbar på att lära mig mer thai. Hittills har jag med stor ansträngning lyckats lära mig cirka två ord per dag. Ovanstående bör betyda "vegetarisk mat", typ. Nu är det hursomhelst vegetariska veckor här i Thailand, jag är inte helt hundra på anledningen men det verkar vara en från början kinesisk högtid med buddhistiska kopplingar med målet fysisk och andlig detox. Nåt åt det hållet. Detta medför hursomhelst att många av stadens restauranger och gatuwokar är märkta med gula flaggor som en signal för att här är det 100 % vegetariskt.

Jag har inte tänkt så mycket mer på det utom att det är en skön omställning mot all kyckling jag i vanliga fall käkar. Mina thailändska kollegor förklarade dock sorgset för mig i måndags att "närmaste dagarna kan vi tyvärr inte äta lunch med dig".
Nähä, tänkte jag, vad har jag gjort för fel? När de sedan förklarade att det berodde på att de skulle äta vegetariskt denna vecka log jag brett. Tror de att jag bara kan äta kött? När vi sedan väl åt lunch påpekade de för mig flera gånger att "det där är vegetarisk, bara så du vet" när jag skulle välja rätter. Väldigt snällt av dem. Jag kan förstå det om det varit typ "det där är gristestiklar, bara så du vet", men det här får mig att undra vad de har för bild av västerlänningar. Eller egentligen inte, jag vet vilken bild de har. Jag hoppas kunna nyansera den bilden lite.

the magic fireball


















Den här lilla ...bollen... hänger i mitt kök i lägenheten jag hyr. Fire extinguisher ball står det tryckt på den. För att ytterligare påpeka dess förnämlighet har landlorden satt upp en liten skylt bredvid den med texten "self activated fire supression ball- do not remove". Enligt instruktionerna på själva bollen ska jag i händelse av eldsvåda ta ner bollen från väggen, ställa mig ca 2 meter från elden och sedan rulla (!) in bollen i elden. Vad som sen händer vete fan. Men bollen väger runt 1 kg så den är säkert fylld med nån skön kemisk historia. Men nu är den ju trots allt "self activated" så jag kan sova tryggt om natten.