Övernationalistiska stater (exempelvis USA och Nordkorea) är alltid fascinerande. Framför allt bilden de framställer av sig själva och hur de med sublima signaler eller övertydlig grafik och stora monument målar sin historia. Vietnam får väl också räknas till den skaran, det är som du väl vet en socialistisk enpartistat. Eftersom jag är uppväxt med progg och FNL är det såklart intressant att vara på plats i Vietnam, så nu går jag på djupet med min relation till landet. Steg ett var att ge mig ut på jakt efter kommunistiska vibbar.
Runt halv åtta onsdag morgon väcktes jag av ett publikt högtalarsystem som under drygt en halvtimme mässade inlevelsefullt och rockade loss med fosterländska sånger. Efter denna nationalistiska orgie kände jag mig stark och rakryggad, hade det funnits en hammare eller en spade i närheten hade jag glatt satt igång med något proletärt. Men jag la band på mig själv och gav mig istället ut på en promenad för att få i mig lite mer skön propaganda.
Bilder in order of apperence:
promenad ner till Hoan Kiem Lake, sedan bort till galleriet Propaganda Posters. Därefter sprang jag på Lenin för att sedan besöka Viet Nam war history Museum, som jag berättar mer om i ett eget inlägg.
Kommunistvibb: 4 av 5 möjliga röda stjärnor. Propagandan från högtalarna på morgonen var helt klart pricken över i:et. Det hade dock kunnat vara lite mer mystiska visitationer av de allestädes närvarande grönklädda poliserna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar