lördag 9 maj 2009

Lördag i Hanoi


Towe har gjort entré i Hanoi. Lördag har vi ägnat åt promenader runt stan, sen då Ho Chi Minh-muséet- en märklig mix av kommunistpropanda och industrialism- och efter det Ngoc Son-templet. Imorn rullar jag (eller flyger snarare) tillbaka till Bangkok. Det lutar åt ett nytt besök i Vietnam inom kort. Hanoi kickar ass med Bangkok.







Hanoi/bilder















Lördag: Ho Chi Minh


Idag blir det Ho Chi Minh-museet, bland annat. Jag kommer vissla på denna gamla slagdänga under dagens lopp.

fredag 8 maj 2009

Masters of war


Vietnameserna har fått stå ut med en del skit genom åren (om du mot förmodan skulle missat det). Först fransmännen och deras koloniala härjningar i Indokina, sedan jänkarna och efter det kineserna.

Allt detta finns prydligt dokumenterat i Hanois ”Viet Nam war history Museum”, där det nationella hjältemodet står i fokus. Och Vietnameserna har såklart anledning att vara stolta över att de faktiskt lyckats besegra alla sina angripare till slut. Jag förutsätter att de flesta känner till detta så jag går inte in djupare på ämnet, men rekommenderar helt klart ett besök om du har vägarna förbi Hanoi.

Fransmännen var först ut ur Vietnam


Dont fuck with us. Monument byggt av nedskjutna amerikanska och franska stridsflygplan (stommen utgörs av en nedskjuten B52:a).

Litet folk, stor angripare. Trägen vinner.



Akvareller målade under kriget



Döden i olika skepnader

En av anledningarna till att Vietnameserna stod pall? Cyklar som denna, med last på 350 kg, segade sig mellan krigshärdarna.


Även svenska FNL:rörelsen fanns representerad på avdelningen ”länder som stödde Vietnams befrielse” (tillsammans med bland annat Kuba, Polen och Tjeckoslovakien)


Jag hade för övrigt sällskap av ett gäng amerikanska män på museet som besökte platser de stred på i början på 70-talet. Cirkeln sluts...

Kommunistvibbar


Övernationalistiska stater (exempelvis USA och Nordkorea) är alltid fascinerande. Framför allt bilden de framställer av sig själva och hur de med sublima signaler eller övertydlig grafik och stora monument målar sin historia. Vietnam får väl också räknas till den skaran, det är som du väl vet en socialistisk enpartistat. Eftersom jag är uppväxt med progg och FNL är det såklart intressant att vara på plats i Vietnam, så nu går jag på djupet med min relation till landet. Steg ett var att ge mig ut på jakt efter kommunistiska vibbar.

Runt halv åtta onsdag morgon väcktes jag av ett publikt högtalarsystem som under drygt en halvtimme mässade inlevelsefullt och rockade loss med fosterländska sånger. Efter denna nationalistiska orgie kände jag mig stark och rakryggad, hade det funnits en hammare eller en spade i närheten hade jag glatt satt igång med något proletärt. Men jag la band på mig själv och gav mig istället ut på en promenad för att få i mig lite mer skön propaganda.

Bilder in order of apperence:
promenad ner till Hoan Kiem Lake, sedan bort till galleriet Propaganda Posters. Därefter sprang jag på Lenin för att sedan besöka Viet Nam war history Museum, som jag berättar mer om i ett eget inlägg.








Kommunistvibb: 4 av 5 möjliga röda stjärnor. Propagandan från högtalarna på morgonen var helt klart pricken över i:et. Det hade dock kunnat vara lite mer mystiska visitationer av de allestädes närvarande grönklädda poliserna.

torsdag 7 maj 2009

Walking on water

Dag tva i Hanoi. Gardagen agnade jag at Ho Chi Minh, socialism i allmanhet och American war i synnerhet. Mer om detta inom kort. Med lite tur far jag min barbara dator att fungera med hotellets natverk senare ikvall och da kommer bade bilder och mer inlagg. Jag kanner att inlagg harifran kraver bilder.

For dig som inte varit i stan kan jag meddela att det ar en harlig blandning av kolonial arkitektur och kommunistiska vibbar, och ett enormt utbud av gallerier. Pa det sattet paminner kanslan i stan en del om Chiang Mai faktiskt, den kulturella touchen. Trafiken ar dock betydligt hetsigare har. Nagon sa att basta liknelsen for att ta sig over en gata har ar “walking on water” och det stammer mycket bra. Ga sakta, blunda och be till hogre makter funkar det ocksa. Klimatet ar dock betydligt svalare an Bangkok sa jag passor pa att promenera medan jag kan, och nu bar det av till Thailandska ambassaden for att hamta upp mitt visum.

tisdag 5 maj 2009

Long time no see


Ursakta franvaron pa bloggen. "Det har varit mycket", och nu ar jag i Hanoi, av alla stallen. Det ar dags for ytterligare en av mina visum-relaterade resor, och denna gang foll valet alltsa pa Vietnam. Som barn av proggens 70-tal ar det ju for ovrigt ett givet resmal, aven om jag inte har mycket till overs for kommunismen som sadan.

Men hursomhelst, har ar jag nu. Det lilla jag sett hittills av Hanoi badar gott och jag har fem dagar pa mig att utforska stan. Min forsta utflykt imorn blir dock till thai-konsulatet, och det ar alltid ett aventyr eftersom reglerna for visum ar olika i precis varje land. Hall tummarna for mig, jag aterkommer imorn och berattar hur det gatt!