När jag stapplat hem från dagens träningspass var det dags för hela familjen att ta en taxi till veckans mest surrealistiska middag; en robot-restaurang i ett komplex vid namn ”Monopoly Park”. Det är alltså en restaurang där all mat serveras av robotar. Japansk koncept, såklart. Borden på restaurangen är samlade runt en glasgång, där ett par två meter höga robotar i toga respektive samuraj-outfit kör runt metodiskt och serverar mat, dukar av och dukar på. Du beställer maten via en touchscreen-meny, och när du gjort dina val och beställningen är klar är det dags att trycka på knappen ”send order to robot”, vilket genererar att roboten inom kort sätter av mot ditt bord med en bricka i handen. Då och då avbryts dock serveringen och robotarna börjar istället dansa loss till thaidisco i ett par minuter.
Restaurangen är ett många shabu-shabu ställen i Thailand, vilket betyder att du lagar kött i alla dess former själv vid bordet, och kan beställa in i stort sett hur mycket mat du vill under 90 minuter för ett fast pris. Vanligt i asien, jag diggar konceptet grymt mycket, men roboten ger ju det hela en helt ny touch.
Hur som helst, vi fick ett bord, instruerades hur vi skulle beställa, och när jag knåpat ihop vår första beställning och tryckt iväg den till roboten så hände… ingenting. Vi väntade ett par minuter men roboten verkade inte intresserad av vårt bord alls. Den stod provocerande stilla. Tack och lov är mänsklig personal inte helt förpassad till historien ännu, så jag högg tag i en servitris för att kolla läget. Men då visste jag inte hur jag skulle formulera mig riktigt… det är så sällan jag pratar om robotar i tredje person.
”Do you know if the robot got our order? Robot dont seem to work to hard”, blev i alla fall min fråga, servitrisen sa ”moment” och strax efter började vår touchscreen räkna ner från 30 till 0, och snart stod vår alldeles egen robot där med skålar med kött i handen och stora, blå urskuldrande ögon. Därefter hade vi ett mycket fint samarbete med roboten.
Aramis såg mycket fundersam ut under ungefär hela tiden vi var där, hade han varit ett par år äldre hade han gissningsvis vägrat lämna stället. Han fick robotgrillad korv och morötter som han kalasade i sig, jag och Towe körde lchf och fokuserade på kött.
Summering? Jo, stället är värt att besöka. Det är klart du vill bli serverad av en robot?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar