lördag 28 januari 2012
Send order to robot
När jag stapplat hem från dagens träningspass var det dags för hela familjen att ta en taxi till veckans mest surrealistiska middag; en robot-restaurang i ett komplex vid namn ”Monopoly Park”. Det är alltså en restaurang där all mat serveras av robotar. Japansk koncept, såklart. Borden på restaurangen är samlade runt en glasgång, där ett par två meter höga robotar i toga respektive samuraj-outfit kör runt metodiskt och serverar mat, dukar av och dukar på. Du beställer maten via en touchscreen-meny, och när du gjort dina val och beställningen är klar är det dags att trycka på knappen ”send order to robot”, vilket genererar att roboten inom kort sätter av mot ditt bord med en bricka i handen. Då och då avbryts dock serveringen och robotarna börjar istället dansa loss till thaidisco i ett par minuter.
Restaurangen är ett många shabu-shabu ställen i Thailand, vilket betyder att du lagar kött i alla dess former själv vid bordet, och kan beställa in i stort sett hur mycket mat du vill under 90 minuter för ett fast pris. Vanligt i asien, jag diggar konceptet grymt mycket, men roboten ger ju det hela en helt ny touch.
Hur som helst, vi fick ett bord, instruerades hur vi skulle beställa, och när jag knåpat ihop vår första beställning och tryckt iväg den till roboten så hände… ingenting. Vi väntade ett par minuter men roboten verkade inte intresserad av vårt bord alls. Den stod provocerande stilla. Tack och lov är mänsklig personal inte helt förpassad till historien ännu, så jag högg tag i en servitris för att kolla läget. Men då visste jag inte hur jag skulle formulera mig riktigt… det är så sällan jag pratar om robotar i tredje person.
”Do you know if the robot got our order? Robot dont seem to work to hard”, blev i alla fall min fråga, servitrisen sa ”moment” och strax efter började vår touchscreen räkna ner från 30 till 0, och snart stod vår alldeles egen robot där med skålar med kött i handen och stora, blå urskuldrande ögon. Därefter hade vi ett mycket fint samarbete med roboten.
Aramis såg mycket fundersam ut under ungefär hela tiden vi var där, hade han varit ett par år äldre hade han gissningsvis vägrat lämna stället. Han fick robotgrillad korv och morötter som han kalasade i sig, jag och Towe körde lchf och fokuserade på kött.
Summering? Jo, stället är värt att besöka. Det är klart du vill bli serverad av en robot?
Sweatlodge
Både jag och Towe gör ett hälso-ryck just nu, och har helt enkelt blivit tokhurtiga. Towe går loss med hemmaträning, jag har hoppat på firmans fotbollslag som kör varje lördag eftermiddag på en plan i norra delen av stan. Andra veckan jag var där idag, och well, att spela sjumanna tre timmar i sträck i världens varmaste huvudstad kan väl liknas vid att köra ett gympass i en bastu. Undrar om jag kommer ha träningsvärk imorn…ha…ha.
fredag 27 januari 2012
torsdag 26 januari 2012
the world wide web
Internet i asien är en historia för sig, det går på halvfart, max, jämfört med Sverige. Exakt varför vet jag inte, men Kina sitter ju som en propp inte alltför långt bort från Thailand.
Och i Thailand har det varit historiskt långsamt när vi tidigare bott här, men nu har det shapat upp sig till en nästan acceptabel hastighet. Jag klockar 4,23 mbps just idag, och jämfört med tidigare boenden här i land of smiles är det rena rama expresståget. Tänk vad tekniken går framåt hörni.
Och i Thailand har det varit historiskt långsamt när vi tidigare bott här, men nu har det shapat upp sig till en nästan acceptabel hastighet. Jag klockar 4,23 mbps just idag, och jämfört med tidigare boenden här i land of smiles är det rena rama expresståget. Tänk vad tekniken går framåt hörni.
onsdag 25 januari 2012
Myror, alltid dessa myror
På något märkligt sätt finns det alltid myror överallt i det här landet. De finns i alla storlekar, men de som jag tänker på just nu är mikroskopiska. Vi pratar 2-3 mm långa, med en förmåga att ta sig in överallt. Rekordet är nog när Towe hittade en myra inuti ett kokt ägg. Att ta sig in i plastförpackningar är därmed en baggis, möjligtvis om vi förvarar dom i frysen kanske. Och slarvar vi med att torka av bordet är det snart en liten myrstig där. Var dom kommer ifrån vet vi inte. Antagligen uppstår de ur ett ingenting.
Men dom gör ingen skada, egentligen. Bits inte alls. Käkar lite smulor (eller ägg då). Kryper omkring lite sådär som myror gör i största allmänhet. Men de luktar i och för sig ruskigt illa om jag av en slump råkar sätta fingret på en. Alltid nåt.
Jag kan ju förstå att det fanns myror i huset, om vi bodde någon annanstans än mitt inne i centrala Bangkok. Men uppenbarligen har dom ett sjuhelvetes sinne för överlevnad. Uppstår ur ingenting och försvinner spårlöst. Det blir väl dom och kackerlackorna som överlever apokalypsen.
Men dom gör ingen skada, egentligen. Bits inte alls. Käkar lite smulor (eller ägg då). Kryper omkring lite sådär som myror gör i största allmänhet. Men de luktar i och för sig ruskigt illa om jag av en slump råkar sätta fingret på en. Alltid nåt.
Jag kan ju förstå att det fanns myror i huset, om vi bodde någon annanstans än mitt inne i centrala Bangkok. Men uppenbarligen har dom ett sjuhelvetes sinne för överlevnad. Uppstår ur ingenting och försvinner spårlöst. Det blir väl dom och kackerlackorna som överlever apokalypsen.
tisdag 24 januari 2012
Hälsans hus
Nu är förra veckans sjukstuga ett minne blott, Aramis är tillbaka i toppform och Towe tränar för fullt och lagar mat som aldrig förr.
I övrigt så kommer vi hålla oss i Bangkok ett par veckor till innan vi ger oss iväg igen. Snart är det vår och då ska vi tillbaka till Sverige, och vi har en hel del vi måste hinna med innan dess…
I övrigt så kommer vi hålla oss i Bangkok ett par veckor till innan vi ger oss iväg igen. Snart är det vår och då ska vi tillbaka till Sverige, och vi har en hel del vi måste hinna med innan dess…
måndag 23 januari 2012
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

