Folkvett

I Thailand (och asien överlag) är det roligt med följande: tjocka människor, människor som ramlar, svarta människor, och folk som överlag anses underlägsna asiater. Tänk en sketch med en tjock svart man som ramlar, och du har ungefär det roligaste som hänt i världshistorien. Folk viker sig dubbla av skratt och geni-förklarar regissören.

Till skillnad mot Sverige så lär man här inte sina barn att det är fult att titta, peka, eller skratta åt människor som ser främmande och/eller märkliga ut. Detta uppmuntras istället, och särskilt kombinationen stirra och peka. Allt som inte ser asiatiskt ut granskas noga, och det innefattar också européer. Nu är jag varken tjock eller svart, men jag är ju trots allt utlänning, och det kan vara kul det med ibland, bara blotta åsynen av en europé. En ljushyad europé kallas farang om du nu missat det, och det är ett ord som är ungefär lika positivt laddat som ordet neger är i Sverige. Vilket gör att det blir ganska kul med backpackers här som går runt och pekar på sig själva och säger farang, farang. Jo, visst, vi har fattat att det är du som är negern, så att säga.

Sätter vi det här i ett förstående och politiskt korrekt svenskt perspektiv så bör man ju såklart ha förståelse för kulturella skillnader. Thailändare läser vanligtvis inte geografi i skolan och har inte heller järnkoll på historien, så ovanstående kan möjligtvis vara förståeligt i det sammanhanget. Men det hindrar ändå inte att jag när jag är tillbaka i Sverige kommer peka och skratta högt nästa gång jag ser en asiat på stan.

Sjukt politiskt inkorrekt, jag vet.