Miljötänkandet i Thailand är i allmänhet är på en nivå för sig- låt vara att jag med min svenska uppväxt har en halvt rigid miljöfascistisk inställning, asien ligger ett antal år efter i utvecklingen här.
Ett par exempel: en het eftermiddag ligger folk gärna i sina bilar med motorn på tomgång under ett par timmar- det är ju svalt och skönt därinne, så varför inte. Handlar du mat eller frukt i gatustånden blir det minst 2 plastpåsar runt den stundande delikatessen, likaledes när jag handlar, låt oss säga- bröd. Varje liten bakelse blir omsorgsfullt inslagen och inplastad. Se bild ovan.
Påsar i sig är ett helt eget kapitel, när jag tänker efter. Personalen på matvaruaffärerna som packar påsarna med mina inhandlade specerier gör det efter ett mycket systematiskt system, där vissa varor helt enkelt inte får packas i samma påse. Hygienartiklar kan inte ligga i samma påse som matvaror till exempel, det går bara inte för sig. Så skulle jag teoretiskt köpa en tvål och ett paket ägg blir det två påsar. Alternativt i samma påse, men med en extra påse inuti som särskiljer det två oförenliga produkterna.
Förleden helg ställde jag min lokala påspackare inför ett bryderi, jag köpte både choklad, schampo, ett vykort och yoghurt. När två påsar var packade stod påspackaren villrådigt med vykortet i handen- vilken påse hörde det hemma i? Jag tog vänligt men bestämt kortet ur hans hand och stoppade ner det tillsammans med schampot. Förmodligen innebar det någon form av helgerån.
Jag får leva med det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar