
Idag har jag lämnat den välmående farang-bubblan kring Asok och Sukhumvit för en utflykt till Bangkoks norra förorter och lite rå verklighet. Om du läser Towes blogg har du kunnat följa hennes framfart på ett barnhem senaste veckorna. Idag kände även jag mig redo för barnhemsbesök, således gav vi oss av tillsammans tidigt i morse med siktet inställt på ovannämnda barnhem. Väl framme kvitterade vi ut lilla Peach från något som närmast kan liknas vid en baby-automat och sedan fick hon intensivt med uppmärksamhet från oss båda under förmiddagen. Besöktstid varar under dryga tre timmar, sedan slussas de små liven åter in i den extremt sterila miljö där de tillbringar större delen av sitt liv. Peach verkade dock allmänt nöjd med livet just idag och som synes på bilden ovan är hon av ett mikroskopiskt format. Hur väl jag lyckades bemästra den svåra konsten "mata med nappflaska" är ett annat kapitel, flaskan tömdes hursomhelst i en imponerande hastighet under förnöjda gurglanden och bara en bråkdel kräktes ut.
Jag hoppas nu att hon ligger i sin spjälsäng av gjutjärn och samlar krafter för att en dag ställa sig upp, ge personalen långfingret och sedan målmedvetet stega ut till ett värdigare liv.
Jag hoppas nu att hon ligger i sin spjälsäng av gjutjärn och samlar krafter för att en dag ställa sig upp, ge personalen långfingret och sedan målmedvetet stega ut till ett värdigare liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar